Unga säger nej till enbart vegetarisk mat i skolan

I årets Ungdomsbarometer svarar 82 procent av ungdomarna i högstadiet och gymnasiet nej på frågan om all mat i skolan ska vara vegetarisk. Endast 12 procent anser att all mat som serveras ska vara vegetarisk. 

Något fler i storstäder (15%) säger ja till enbart vegetarisk mat, medan siffrorna är 11 procent i regionstäder och 8 procent i mindre städer och landsbygd. Även bland de som benämner sig som vegetarianer tar 4 av 10 avstånd från att all mat som serveras i skolan ska vara vegetarisk.

– Vi ser att andra värden, som att maten ska vara hållbart producerad och klimatsmart, är viktigare för unga än att det nödvändigtvis alltid måste vara vegetariskt. Ungas primära sätt att förhålla sig till kost är till exempel att äta svenskproducerat i möjligaste mån. På två år har andelen unga som i första hand väljer svenskt ökat från 32 procent till 44 procent, säger Sara Fröhling Lind, livsstilsexpert på Ungdomsbarometern.

– Unga människors värderingar kring mat och hållbarhet är den absolut viktigaste frågan vi jobbar med på Svenskt Kött. Att följa resultaten i Ungdomsbarometern ger oss viktig information kring vad ungdomar faktiskt tycker, säger Isabel Moretti vd på Svenskt Kött.

För många unga är det en självklarhet att ställa krav på maten som serveras i skolan, utifrån de preferenser man har kring kosten, till exempel svenskproducerat kött eller mer ekologisk mat. Maten ska också vara ätbar och god, vilket är en annan viktig aspekt.

– Det blir vanligare att skolor tar ställning för klimatet genom att enbart servera vegetarisk mat. Här tror vi att ungdomar faktiskt har bättre koll på läget när de i stället lägger större vikt vid hur maten är producerad, inte vilken slags mat det är. Samhället har också en stor utmaning generellt om man tittar på resultatet från undersökningen. Det är en mycket olycklig signal vi får från dagens unga att de önskar att skolmaten ska vara ätbar vilket de uppenbarligen inte tycker att den är idag. Det serveras mycket mat i våra skolkök som skolungdomar inte äter upp. Det är varken bra för ungas hälsa eller miljön. Här krävs uppenbart ett omtag, säger Isabel Moretti.

Fakta om undersökningen:

​Intervjumetod: Onlineundersökning
​​Målgrupp: Ungdomar i Sverige mellan 15-24 år
​​Fältperiod: 3 oktober - 29 oktober 2019
​​Antal intervjuer: 18 959 st.
Intervjuer i Mat & måltider: 3 917 st.